Förening Heroe Rättttt

Förening

Trygga idrottsmiljöer

Här beskrivs hur idrottsrörelsen och Danssportförbundet arbetar för en trygg idrottsmiljö för alla, hur du kan göra en anmälan och hur föreningen kan arbeta förebyggande. 

Vad betyder det?

Idrottsrörelsen ska vara en plats där alla känner sig välkomna och trygga. Det förutsätter att alla inom idrottsrörelsen aktivt arbetar för att främja idrottsrörelsens människosyn och visar respekt för alla människors unika och lika värde. Det förutsätter även andra typer av insatser med syfte att förebygga och åtgärda otrygghet.

En trygg miljö är en plats där alla har möjlighet att utvecklas både fysiskt, psykiskt, socialt och kulturellt, i sin egen takt och efter sina förutsättningar. En trygg miljö är också en inkluderande miljö. En plats där alla får vara, klä sig och uttrycka sig som individen vill så länge det inte innebär att andra kränks eller begränsas.
Trygg idrott är fri från diskriminering. Alla individer, varje förening och varje förbund inom idrotten förväntas uppmärksamma och motverka att någon missgynnas eller behandlas sämre utifrån de sju diskrimineringsgrunderna: Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Det är även av största vikt att arbeta för att social bakgrund och ekonomiska förutsättningar inte hindrar deltagande. En trygg idrott är dessutom fri från osunda träningsmetoder, kränkningar, trakasserier, våld och övergrepp.


Vår värdegrund

Vår värdegrund vilar på följande fem deviser och beskrivs i "Dansen Vill" och den ska vägleda och genomsyra  vår organisation och verksamhet - ansvaret ligger hos var och en att följa och bidra till en trygg och inkluderande miljö:

 • Engagemang
Danssporten ger gemenskap, glädje och engagemang. Vi lär oss tidigt att umgås och respektera varandra över kulturella, etniska, köns- och generationsgränser. Ledarna är de positiva förebilderna. Föreningsgemenskap ska vara tillgänglig för alla. Men som en del i den ideella idrottsrörelsen bygger framgång på engagemang från dem som deltar. Vi utvecklar därför vår verksamhet för att få engagemang i alla led – bland dansare, föräldrar, funktionärer, ledare och andra medlemmar.

• Öppenhet
Danssporten ska präglas av öppenhet och likabehandling vilken är en grund för all ideell och demokratisk föreningsverksamhet,

• Ansvarstagande
Med de olika roller och förtroenden som vi tar på oss inom förbundet i accepterade roller följer även ett ansvar att driva uppdrag och tilldelade uppgifter i mål.

• Tillit och respekt
För att vi skall kunna utveckla dansen i Sverige i enlighet med DSFs vision och organisation måste det finnas tillit till de som är utvalda att leda olika delar av verksamheten. Vidare måste det inom ramen för den demokratiska processen visas respekt för fattade beslut och riktlinjer. Det är utifrån detta engagemang hämtas.

Hur gör man en anmälan?

Om du upplever att tryggheten brister i din dansmiljö, så finns det olika sätt att få hjälp med att påverka och förändra situationen.

Vänd dig till föreningens styrelse
Styrelsen är ansvarig och kan till exempel avsluta ett samarbete med en tränare.

Gör en anmälan till Svenska Danssportförbundets Etiska Nämnd
Om det finns hinder att vända sig till föreningens styrelse, så kan du göra en anmälan till Svenska Danssportförbundets Etiska Nämnd.

Det första du behöver göra är att skicka ett mail till etiska@danssport.org. Vi använder oss inte utav någon mall för hur du ska formulera dig, utan beskriv din misstanke eller det du har blivit utsatt för så tydligt som möjligt i ditt mail till etiska kommittén. Detta kommer att bli din anmälan.

Du som anmäler en misstanke eller själv har blivit utsatt för brott mot de etiska reglerna garanteras alltid sekretess. Detta innebär att endast de berörda parterna, dvs. den eller dem anmälan avser, kommer få ta del av informationen som du delger oss. Vi som handlägger de anmälningar som kommer in till etiska kommittén delar inte information med resten av juridiska kommittén eller förbundsstyrelsen, utan anmälningar och ärenden behandlas konfidentiellt och uteslutande hos etiska kommittén.

Anmälningar och ärenden ska behandlas skyndsamt hos etiska kommittén. Vi kommer att skicka en bekräftelse på din anmälan så att du kan känna dig trygg med att den har kommit till rätt.


V
änd dig till ett RF-SISU distrikt
Här kan du/ ni få hjälp och guidning i diskussion med föreningen.
Här hittar du ditt RF-SISU distrikt


Kontakta Idrottsombudsmannen (Riksidrottsförbundet)

Om ett ärende inte kan hanteras av varken förening, SF eller RF/SISU:s distrikt kan du kontakta idrottsombudsmannen.

Förening eller enskild person får, öppet eller anonymt, påkalla Idrottsombudsmannens uppmärksamhet gällande förhållande inom idrottsrörelsen. Påkallande får ske via telefon, e-post eller via visselblåsning.
Läs mer om påkallandet.

Tel: 08-627 40 10 (tisdagar och torsdagar mellan 9–12)
E-post: idrottsombudsmannen@rf.se


Gör en anonym anmäla via Riksidrottsförbundets Visselblåsartjänst
Du kan använda visselblåsartjänsten för att uppmärksamma allvarliga risker som kan skada personer inom idrotten, idrotten som organisation, samhället eller miljön – och då du samtidigt upplever att du inte kan vända dig till din förening.

Visselblåsarärenden kan exempelvis handla om:
• ekonomiska oegentligheter
• övergrepp
• trakasserier

Visselblåsningar om doping eller matchfixing hanteras via www.dopingtips.se och www.minmatch.se.

Obs! Du kan inte använda visselblåsartjänsten för att uttrycka missnöje med en förening, arbetsgivare inom idrotten eller relaterade frågor. Sådana ärenden ska du ta upp med föreningens styrelse, aktuellt specialidrottsförbund, arbetsledare eller chef eftersom de inte kan behandlas som visselblåsarärenden.

En person som skickar ett meddelande genom visselblåsartjänsten behöver inte ha bevis för sin misstanke. Inga anklagelser får dock göras med syfte att skada eller med vetskap om att anklagelsen är falsk.

Mer information & anmälningssidan


Gör en Polisanmälan
Vem som helst kan anmäla ett brott till Polisen. Det behöver inte vara den utsatte själv eller någon som bevittnat händelsen. Det räcker att händelsen kommit till ens kännedom. Om en föreningsledare, tränare eller ledare får reda på att något har hänt som skulle kunna vara ett lagbrott, är rekommendationen att kontakta Polisen som kan avgöra om så är fallet.

Steg för steg:
• Vid akuta händelser ring 112 – begär Polisen.
• Vid anmälan ring 114 14 eller besök närmaste polisstation.
• Ha relevant information till hands vid anmälningstillfället.
• Anmälare kan vara antingen en fysisk person eller en juridisk person.
• Efter att anmälan är gjord kommer en kopia på anmälan automatiskt skickas till den som är målsägande i ärendet.
• Om polisen inleder en förundersökning kommer de att börja med att hålla förhör med målsäganden.
• Om ärendet leder till åtal så blir förundersökningen offentlig. Vem som helst kan då begära ut uppgifter från den, alternativt protokollet, i sin helhet. Materialet sekretessprövas dock vid behov.

 


Förebyggande arbete och stöd

Registerutdrag
Från den 1 januari 2020 gäller att alla idrottsföreningar inom Riksidrottsförbundet ska kontrollera registerutdrag på personer som arbetar med barn och unga. 

Enligt lag har en förening rätt att begära att den som ska arbeta med eller på annat sätt ha kontinuerlig och nära kontakt med barn ska uppvisa ett begränsat registerutdrag från Polisen. I registerutdraget går det att se om personen är dömd för något av våra allra grövsta brott: mord, dråp, grov misshandel, människorov, samtliga sexualbrott, barnpornografibrott eller grovt rån. 

Riksidrottsmötet 2019 tog beslut om att föreningar ska begära begränsat registerutdrag ur belastningsregistret för den som anställs, har uppdrag i föreningen och där har direkt eller regelbunden kontakt med barn. Beslutet trädde i kraft den 1 januari 2020. Registerutdrag ska alltid ske vid nytillsättningar.

Föreningen är ansvarig för att kontrollen genomförs. Det är däremot den enskilde ledaren som begär utdrag från Polisen och uppvisar det för sin förening. Föreningen ska kontrollera utdraget och dokumentera att kontrollen har genomförts. Inga utdrag ska arkiveras av föreningen.

Att begära in utdragen är en del av ett förebyggande arbete och något som bör gälla lika för alla, oavsett hur länge en person verkat i en förening eller hur väl man känner varandra.

Lathund - registerutdrag för föreningar inom Svenska Danssportförbundet
Registerutdrag Q&A

Kunskapswebb för en trygg och inkluderande idrott
För att idrottsrörelsen ska vara en plats där alla känner sig välkomna och trygga krävs arbete med tränar- och ledarkulturer samt med att översätta värdegrunden i konkreta beteenden. Det krävs också ett kontinuerligt arbete med strukturer och rutiner i syfte att förebygga och åtgärda otrygghet. På webbplatsen Skapa trygga och inkluderande idrottsmiljöer finns vägledning för förening och förbund i hur ni kan ta er an det förebyggande trygghetsarbetet.

Till kunskapswebben Skapa trygga och inkluderande idrottsmiljöer - Länk till extern webbplats

Rädda Barnen - Tryggare Tillsammans

Rädda Barnen har tagit fram materialet Tryggare tillsammans. Det är en webbutbildning som handlar om att öka medvetenheten kring risker, att arbeta förebyggande, att rapportera när vi ser brister och incidenter i vår verksamhet samt att agera när något barn far illa eller när oro finns kring ett barn.

Rädda barnen har också materialet Stopp! Min kropp! som är ett samtalsmaterial för den som vill prata med barnen direkt om känslor, kroppen och gränser.

BRIS - Stödlinjen
Som idrottsledare är du jätteviktig för barn och unga, och vi vet att du gör ett bra jobb. Samtidigt vet vi att vissa frågor kan vara svåra att svara på och ibland uppstår situationer som är svåra att hantera ensam. För dig finns Bris stödlinje för idrottsledare, där vi kan ge tips och råd till dig som vill prata om oro kring ett barn i din förening.

Till stödlinjen kan du som är ideellt engagerad eller anställd inom idrotten ringa för att prata om oro kring ett barn i din förening. Samtalet kan handla om allt från allvarliga situationer till mer vardagliga dilemman. Syftet är att du ska få stöd, vägledning och information om hur du kan bidra till att förändra ett barns situation till det bättre. Självklart har vi ett tydligt fokus på barnets perspektiv och rättigheter i våra samtal. Vi som svarar är erfarna kuratorer. Särskild kompetens finns också för att ge stöd till de som möter barn med trauma eller erfarenhet av flykt.

Samtalet kostar som ett vanligt telefonsamtal och du kan självklart vara anonym.

Läs mer på BRIS hemsida

Gör en anmälan till Socialtjänsten
Samhället har ett ansvar för att göra en insats när föräldrar och vårdnadshavare inte klarar av att ge barn det de behöver, eller då de står maktlösa inför en situation där barn far illa. Barn har enligt lag rätt till omedelbart skydd och ska erbjudas olika former av hjälp och stöd. Kommunens socialnämnd har huvudansvaret för att erbjuda det stödet och socialtjänsten är den som ska förverkliga så stödet kommer barnet till gagn.

Vilken skyldighet har vi att anmäla?

Alla som misstänker att ett barn far illa bör anmäla det till socialtjänsten. Det står i socialtjänstlagen. Personer som arbetar i hälso- och sjukvård, skolan samt i socialtjänsten är skyldiga att anmäla misstanke. Idrottsledare och tränare är alltså inte skyldiga att anmäla, men bör alltid anmäla sina misstankar så att socialtjänsten får möjlighet att utreda om barnet har behov av stöd och skydd.

Hur går en anmälan till?

Det finns ingen mall över hur en anmälan till socialtjänsten ska gå till. Den som vill anmäla tar en kontakt med kommunens socialtjänst under arbetstid. Finns det behov av att göra en anmälan kvällstid eller under helger så finns socialjouren. Den som anmäler kan vara anonym, men om hen talar om sitt namn gäller inte anonymiteten längre. Det kan ändå vara bra att lämna sitt namn och kontaktuppgifter då socialtjänsten kanske behöver återkomma med uppföljande frågor eller dylikt. Den som känner sig osäker på om hen ska göra en anmälan eller inte, kan ta kontakt med socialtjänsten anonymt och rådgöra med dem utan att berätta vilket barn det berör.
Socialtjänsten kan även hjälpa till med andra saker, som till exempel att göra en polisanmälan (om det är aktuellt) eller att ta barnet till läkaren (om det skulle behövas). Socialtjänsten kan även ge den som anmäler råd och stöd hur hen ska agera. De kan också erbjuda medling mellan det utsatta barnet och förövaren, vilket kan vara aktuellt vid till exempel mobbning.


Läs om hur Riksidrottsförbundet och idrottsrörelsen arbetar för att skapa trygga och inkluderande utvecklingsmiljöer för barn och ungdomar.

 

Skapad av: Sandra Svanberg 23-05-30