Om oss

Förbundsmöte

Förbundsmötet 2022 - Paneldiskussion

Förbundsmötet är Svenska Danssportförbundets högsta beslutande organ.

Förbundsmötet genomförs en gång om året och är ett formellt beslutsmöte. Det är de utsedda ombuden från DSF:s medlemsföreningar som har rösträtt på mötet. För att en förening ska kunna skicka ett ombud som har rösträtt behöver föreningen ha skickat in sin föreningsstatistik för året innan 

Hela Förbundsmötet spelas in via video och de år det är möjligt sänds det även live på DansTV.se.  

Vad innebär ett Förbundsmöte? 

Det är under Förbundsmötet som DSF:s medlemsföreningar bestämmer över nästkommande års strukturer och hur arbetet ska se ut.  

Det är även då som Förbundsstyrelsen presenterar förra årets verksamhet och ekonomisk redovisning för medlemsföreningarna. Personer som ska ingå i Förbundsstyrelsen presenteras och väljs på Förbundsmötet. Senast fyra veckor innan Förbundsmötet ska alla möteshandlingar presenteras för medlemmarna. Det läggs upp på hemsidan så att alla kan ta del av det. Möteshandlingar är t.ex. DSF:s verksamhetsberättelse för året som gått, ekonomisk redovisning, nomineringar m.m.  

Under Förbundsmötet finns det vissa punkter som måste behandlas. Nedan finns en förenklad ordning på saker som sker under mötet:  

  1. Först ska mötet officiellt öppnas 
  2. För att allt ska bli rätt så ropas medlemsföreningar med rösträtt upp. Vissa föreningar som inte kan vara på plats kan ha gett en annan förening sin fullmakt att rösta i deras ställe, och det gås också igenom.  
  3. De funktioner som håller i Förbundsmötet väljs, det är ordförande, sekreterare, justeringspersoner, rösträknare och redaktionskommitté. Oftast har DSF förberett förslag på dessa personer redan innan.  
  4. Arbetsordning och föredragningslista för mötet ska fastställas, det innebär att vi bestämmer hur mötet ska gå till och vad som kommer att tas upp.  
  5. Mötesordföranden ska efter det fråga deltagarna om Förbundsmötet har utlysts på rätt sätt, det är för att vi ska säkerställa att vi har informerat ordentligt om att mötet ska bli av.  
  6. De som har blivit nominerade till olika roller presenteras. 
  7. Dags för FS att presentera förra årets verksamhetsberättelse och ekonomisk redovisning. Här finns möjlighet för föreningarna att ställa frågor till FS angående det.  
  8. Valen till förbundsstyrelsen, här ska mötet välja de poster i förbundsstyrelsen som ska väljas. De väljs på ett eller två år. Här ska även deltagare i Disciplinnämnden och Valberedningen väljas.  
  9. Efter det kan mötet avslutas.  

Inför Förbundsmötet förbereder Förbundsstyrelsen en föredragningslista och en arbetsordning (punkt 4). Föredragningslista är som ett schema över det som är planerat att tas upp på mötet, och den är en del av möteshandlingarna som skickas ut senast fyra veckor innan mötet, så att alla medlemmar får reda på vad som kommer att behandlas. En arbetsordning är ett organisatoriskt styrdokument som brukar likna stadgarna, men det ska vara lättare att ändra i det än i stadgarna, och det beskriver lite mer om ”reglerna” för mötet och hur det kommer att gå till.  

Arbetsordningen för kommande Förbundsmöte hittar du på Förbundsmötes-sidan. Nedan finns en förkortad och förenklad version av det dokumentet. 

Registrering av ombud 

Ett ombud är den person som kommer från en medlemsförening. Ombudet representerar föreningen och får rösta i frågor som den föreningen. Ett ombud kan representera fler än en förening, om en annan förening gett ombudet fullmakt att rösta i deras ställe. Innan mötet så ska alla ombud registrera sin närvaro vid entrén till lokalen, så att DSF ser att allt ser rätt ut, och att ombuden får sina röstkort. Under mötet kommer vi att fastställa röstlängden (punkt 2), alltså se hur många som får rösta, och efter det går det inte att överlåta sin röst till någon annan.  

Yttrande och förslagsrätt 

Det finns vissa bestämmelser kring vilka som får prata och ge förslag på ett Förbundsmöte. Det är för att det inte ska bli för många och för långa diskussioner. DSF vill att alla ska få möjlighet att höras, men det behöver ske under organiserade former. Följande roller har rätt att prata och ge olika förslag:  

  • Ombud från föreningsmedlemmar, Förbundsstyrelsens ledamöter, de som håller i Förbundsmötet (mötesordförande och sekreterare) och revisorer. 
  • De som har lämnat in motioner får prata om sin egen motion  
  • Valberedningen får prata om frågor som de har förberett, alltså olika nomineringar.  
  • Personer som är med i en VO-kommitté, kanslipersonal och representanter från RF. 

Om du vill prata under något tillfälle på Förbundsmötet så ska du räcka upp handen så att mötesordförande ser det. Om det är många som vill prata hamnar du på en talarlista som mötesordförande har koll på. När mötesordförande sedan ger dig ordet så har du max fem minuter på dig att få fram din åsikt. Om du inte känner att du är klar efter det behöver du begära ordet igen. Det är för att fler ska hinna komma till tals. När det gäller större frågor eller förslag behöver det lämnas in i förväg till Förbundsstyrelsen så att det kan förberedas.  

Det finns olika uttryck för hur vi pratar organiserat: 

Sakupplysning – om någon upptäcker en felaktighet i debatten kan den säga till om det och gå före talarlistan. En sakupplysning får inte innehålla mer än upplysning om det som är fel, alltså inte någon argumentation eller diskussion. När det är utrett går turen till nästa person på talarlistan.  

Replik – en person kan begära att göra en replik om den vill motsätta sig något som just sagts, men då får det bara vara en kort replik, max två minuter. Sen återgår vi till talarlistan igen.  

Ordningsfråga – en ordningsfråga ska handla om mötets upplägg, till exempel att fråga om hålltider eller liknande. Efter att ordningsfrågan har blivit besvarad återgår vi till talarlistan igen.  

Streck i debatten – något som kan begäras för att begränsa en diskussion som hållit på väldigt länge. Det är ordförande eller ombud som ber om streck i debatten och då får alla som vill säga något meddela det och så skrivs de upp på talarlistan. När alla som vill säga något om diskussionen är uppskrivna så fortsätter diskussionen, men inga andra än de som är uppskrivna på talarlistan får prata.  

Reservation – om ett beslut tas som ett ombud inte står bakom kan denne reservera sig mot beslutet, alltså att det syns i protokollet att denne person inte tycker som beslutet.  

Omröstning 

Under mötet behöver vi rösta om olika saker, till exempel om de som är nominerade till olika roller och motioner som har inkommit. Först så berättar mötesordföranden om de olika ärendena som har kommit in och föreslår i vilken ordning de ska tas upp. Det kallas för propositionsordning. Om det blir en debatt kring ärendena är det mötesordförande som håller i den debatten. När debatten är klar så frågar mötesordföranden om vi kan gå till beslut, och då ska deltagarna i mötet säga ”Ja” högt och tydligt. Mötesordföranden talar om vad det är vi röstar om och om det finns flera förslag att rösta på. Oftast så använder vi samma ”Ja-rop” i det beslutet, det kallas för acklamation. Mötesordföranden hör då vilket beslut vi tar utefter dessa rop. Om det är någon i mötet som vill ha en tydligare omröstning kan den begära en votering. Votering innebär att rösningen ska ske via handuppräckning så att mötesordföranden kan se majoriteten. Det går också att begära en ännu tydligare röstning där vi också använder handuppräckning, men då räknar de utsedda rösträknarna (punkt 3) allas röster så det blir exakt.  

Redaktionskommitté 

En redaktionskommitté ska väljas på Förbundsmötet, oftast består den av två personer. Den används till de tillfällen då vissa förslag har uppkommit som behöver skrivas ner innan beslut kan tas.  

Protokoll 

Protokollet skrivs av sekreteraren som har valts för mötet (punkt 3). När protokollet är klart ska mötesordförande och justeringspersonerna skriva på, och efter det kommer protokollet att publiceras på hemsidan.   

Nomineringar och val 

På förbundsmötet ska det väljas vilka som ska ingå i Förbundsstyrelsen, Disciplinnämnden och Valberedningen. Inför mötet så har Valberedningen förberett förslag på de personerna, det kallas för nomineringar. Valberedningen jobbar aktivt under hela året med att hitta lämpliga personer till olika roller, och de presenterar sina nomineringar senast fyra veckor innan Förbundsmötet. När mötet kommit till den punkten kommer Valberedningen att presentera sina förslag för mötet. Det går också att nominera på plats. De personer som blir nominerade ska enligt DSF:s stadgar vara medlem i en förening som är ansluten till RF (alla DSF:s medlemsföreningar är det i och med att DSF är medlemmar i RF), bosatt i Sverige och de får inte vara anställda inom DSF (till exempel de som jobbar på DSF:s kansli). 

22-05-20